Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

The purpose of this study is to investigate the way George W. Bush used the language as a means to exercise power in an attempt to justify Operation Iraqi Freedom. The theories used to answer the purpose are discourse analysis and three different moral metaphors that are applied on the data.The collected material for the metaphors is constituted of cognitive linguistic books from prominent linguists, such as George Lakoff, Alan Cruse and William Croft, and the material for the discourse analysis is also collected from prominent discourse analysts such as Michél Foucault and Norman Fairclough. The official White House website provides the material for my data. The scientific method used in this study has been qualitative text analysis where the hermeneutic approach has been an essential part of it.The main question: In what way did George W.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig..

This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. Romero´s three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer.

Syftet med den här studien är att undersöka hur metaforer och liknelser inverkar på ömsesidig förståelse i samtal. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt Grices (1989) teori om konversationella implikaturer samt Lakoff & Johnsons (1980) teori om konceptuella metaforer, Stålhammars (1997) teori om förståelse av metaforer och Levinsons (1983) kritik av Grice för dennes påstående om metaforer som brott mot samarbetsprincipen vid konversation. Min analysmetod är samtalsanalys, Conversation Analysis. Materialet för uppsatsen består av transkriberade utdrag ur ett radioprogram som bjuder in lyssnare att ringa in och tala om ett förutbestämt ämne med programledaren och i det här fallet även en bisittare. Resultatet visar att det finns fall där metaforer går obemärkt förbi och inte skapar problem för den ömsesidiga förståelsen i samtalet, men det finns även exempel på att bruk av metaforer och liknelser försvårar förståelsen..

This paper treats George Dickies institutional theory of how to define art. Some alternative theories and their originators are also introduced. According to Dickie something is art because it has been created against a background of an already existing artworld. Dickie has formulated his theory in two different versions, ?the earlier? and ?the later?, which differ somewhat in their design.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen..

Denna fallstudie behandlar USA:s negativa ställningstagande till Kyoto-protokollet. Syftet är att utreda och analysera vilka olika faktorer som kan tänkas ha legat till grund för den ändrade inställning som landet intog efter att George W. Bush hade tillträtt som president 2001. Både systemfaktorer och inrikespolitiska faktorer tas i beaktande och hela studien tar George W. Bushs person som utgångspunkt.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg.

The three dystopian novels Brave New World by Aldous Huxley, Kallocain by Karin Boye and Nineteen Eighty-Four by George Orwell have been highly discussed amongst literary critics and scholars. Although these works are well-known, some themes have had very little or no recognition. Biological reproduction is a recurring subject in dystopian literature. Although it is not the main theme in the novels, it is a very important part in dystopian culture and dystopian society. By focusing on reproduction and the structure of gender roles in these three dystopias, I hope to bring to light something that's been in the shadows for a long time i.e.

Syftet med denna uppsats är att utifrån Lakoffs och Johnsons metaforteorier i Metaphors We Live by (1980/2003) undersöka vilka typer av metaforer Cicero använder sig av i Pro Caelio..

Terrorattackerna 11 september 2001 kom att innebära dramatiska förändringar av den amerikanska utrikespolitiken. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av två olika teorier förklara denna förändring. För analysen av George W. Bush används kognitiv teori och för att analysera förhandlingsspelet mellan de centrala aktörerna inom USA:s utrikesförvaltning används Graham Allisons modell Governmental Politics,Analysen visar att Bush efter 11 september omtolkar förutsättningar för USA i världen och sin egen roll som president. Han tar en mer aktiv roll i skapandet av en ny utrikespolitisk strategi.